Information om Jätteloka och Parkslide
Jättelokan och Parkslide är två invasiva arter i Sverige. Gemensamt för alla invasiva främmande arter är att de på något sätt hotar mångfalden av inhemska eller ”ursprungliga” arter. De trivs och sprids i Sverige, just därför att de ofta inte har några naturliga fiender som håller dem tillbaka.
Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) EU-listad* jätteväxt som är spridd i hela landet. Har växtsaft som kan ge brännskador på huden.
Parkslide (Reynoutria japonica) en av de värsta och mest seglivade invasiva främmande arterna i landet
- Att en växt är EU-listad innebär att det bl.a. är förbjudet att sälja, byta, odla och sprida den. Jättelokan är en av 36 växter i listan.
- Parkslide omfattas idag inte av den lagstiftning som rör invasiva främmande arter (EU-förordning nr (1143/2014)) men eftersom den är mycket invasiv rekommenderar Naturvårdsverket att man avstår från att plantera den och försöker förhindra att den sprider sig om man har den på sin mark.
- Parkslide utvärderas för att eventuellt tas upp på en nationell förteckning över invasiva främmande arter som kommer att omfattas av olika förbud.
Fastighetsägarens ansvar
Den som äger en fastighet har ett eget ansvar att vidta åtgärder om det finns EU-listade invasiva främmande arter vid den egna fastigheten. Landlevande ryggradsdjur och vattensköldpaddor är undantagna. Ansvaret gäller för alla som äger fastigheter, det vill säga
- privatpersoner
- kommunala och statliga fastighetsägare
- bolag som äger fastigheter.
- Som ägare av en fastighet på Saltarö/Skärmarö får man inte själv ge sig till att börja bekämpa Jätteloka som står på allmänning.
Jätteloka
Växten förekommer i Sverige och har stor spridning. Den bekämpas lokalt. Jätteloka är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.
Bekämpa arten metodiskt genom att ta bort fröställningar kontinuerligt under många år till dess att fröbanken i jorden är utarmad. Det är viktigt att se till att fröställningarna inte lämnas kvar i området. Använd alltid skyddskläder och glasögon, då du kan få hudskador av växtsaften. Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong. Det går också att kväva växten genom att täcka marken på våren. Hantera växtavfall och jord som kan innehålla frön så de inte sprids vidare.
Effektivast är att bränna blom- och fröställningarna. Delar av stam och blad kan lämnas på marken eller i kompost. Är det en liten mängd kan det läggas i hushållsavfallet, är det mycket så hör med din kommun om du får bränna trädgårdsavfall i egen regi eller om de tar emot växtmaterial för förbränning vid återvinningscentralerna. Endast i undantagsfall bör det komposteras. Blöt i så fall ner plantorna och lägg dem i en sluten plastpåse för att ruttna. Använd täckta komposter så att fragment inte kan blåsa iväg och bidra till nyetableringar.
Vägföreningen bedriver bekämpning av Jättelokan på föreningens grönområden sedan många år. Ser du Jätteloka på våra grönområden hör av dig till info@saltarovag.se
Parkslide
Parkslide, Reynoutria japonica, är en invasiv främmande art i landet som kan sprida sig snabbt och orsaka stora skador. Dess rötter och underjordiska stammar växer snabbt och kan via sprickor tränga igenom asfalt, dränering, betong och avlopp. Den noterades förvildad i Sverige första gången 1909 och har därefter fått spridning i landet.
Parkslide är en svårbekämpad växt och tyvärr är det lättare att göra fel än att göra rätt när man bekämpar den. Parksliden har ett stort rotsystem som kan sträcka sig ned maximalt till 4,5 meters djup (oftare når rötterna ca 3 meter ned) och 5–7 meter från stjälken horisontellt. Delarna som växer ovan jord vissnar och dör under vintern och växten sätter nya skott från roten på våren.
Parkslide sprids främst via dessa rötter som är enormt tåliga och livskraftiga. Det räcker med 0,7 g av en rot för att ett skott ska komma upp, detta skott kan sedan bli ett helt nytt bestånd! Om man gräver stimuleras rötterna och det är väldigt lätt att av misstag sprida rotdelar. Även noderna på de ovanjordiska stammarna kan slå rot så det är viktigt att ta hand om hela plantan på rätt sätt. Den största spridningsrisken idag är jordmassor med rötter samt växtdelar som flyttas runt. All jord som grävs upp inom en radie av 7 m från parkslide kan innehålla rotfragment och bör anses vara förorenat. Jordmassor som kan innehålla parkslide bör inte lämna området utan läggas tillbaka där det togs upp. Maskiner och redskap som använts vid grävning och frakt bör sköljas av innan man lämnar platsen. Alla växtdelar ska tas om hand då även stammen kan slå rot om den lämnas på marken.
Kolla med din kommun om återvinningsstationen tar emot invasiva växter för förbränning och transportera materialet dit. Det är viktigt att du försluter transportkärlet väl då små växtdelar annars kan trilla ut och ge nya bestånd utmed våra vägar.
- Du ska absolut inte slänga några delar av parkslide tillsammans med annat trädgårdsavfall! Växtavfallet bör tas om hand direkt för att undvika spridning. Hantera växtavfallet försiktigt. Det får inte läggas på komposten eller lämnas i vatten, skog eller mark, eftersom det innebär en stor spridningsrisk. Lägg växtavfallet i plastsäckar.
I dagsläget finns ingen lag som säger att en markägare ska bekämpa parkslide utan all bekämpning sker frivilligt.
Vid bekämpning krävs ofta en kombination av flera metoder för att få effekt. En kombination av skördande av växtens ovanjordsdelar följt av täckning med markduk och slutligen täckning med ett 30 cm lager jord eller grus kan möjligen lugna ner växten. Det görs enklast när plantan fortfarande är liten. Undvik grävning och rotkapning då det finns risk att nya skott skjuter upp.
Ihopsamlande, förflyttning och transport av växtavfall är högriskaktiviteter vad gäller spridning av invasiva främmande växter. Särskilt stor risk är det om du fraktar det med öppen släpkärra. Tänk i så fall på att ha växterna i väl förslutna säckar så att de inte fröar av sig eller växtdelar ramlar av längs vägen.
Frågor och svar om parkslide från www.naturvårdsverket.se
Är parkslide förbjuden att odla?
– Nej, det finns idag ingen lagstiftning som omfattar förbud mot parkslide, vilket innebär att man tex får odla och plantera den.
Är markägaren som har parkslide på sin tomt, skyldig att ta bort den?
– Nej, markägaren har ingen skyldighet att åtgärda den eftersom det i dagsläget inte finns någon lagstiftning som rör invasiva främmande arter som förbjuder parkslide.
Vem är ansvarig för bekämpning av parkslide?
– All bekämpning av parkslide bygger på frivilliga bekämpningsinsatser.
Kommer parkslide att bli förbjuden?
– Sverige har enligt EU-lagstiftningen möjlighet att reglera arter som inte är med på EU-förteckningen genom att man tar fram en nationell förteckning. Det pågår ett arbete med att göra detta och parkslide är en möjlig kandidat att föra upp denna förteckning. Målsättningen är att en sådan förteckning finns på plats under 2021. Det är regeringen som beslutar om en nationell förteckning. Hur förbudet kommer att se ut för de arter som tas upp på nationella förteckningen är i nuläget inte klarlagt.
Parkslide från grannens tomt har spridit sig in på vår tomt. Vem är ansvarig att ta bort den?
– Eftersom parkslide inte är förbjuden enligt någon lagstiftning som rör invasiva främmande arter har grannen ingen skyldighet att bekämpa parkslide. Parkslide på din egen tomt kan du ta bort.
Det växer parkslide på mark utanför samfällighetens tomter. Kommunen är markägare. Får vi bekämpa parkslide där?
– Nej, inte utan markägarens tillstånd.
Vi har fått in parkslide på vår tomt efter att grävarbeten gjordes utanför. Vems är ansvaret att bekämpa parksliden på tomten och kan vi kräva att de som gjort grävarbetena bekämpar parksliden?
– Eftersom parkslide inte är förbjuden enligt någon lagstiftning som rör invasiva främmande arter har
Källor och läs mer
